I huvudet på Mona Wallin » Kultur

Inse hur små vi är

Mona Wallin — Fri, 07 Aug 2009 23:59:13 +0000

Visst, jag drack vin för första gången på väldigt länge till middag efter en dag på stranden. Kanske borde man hålla sig offline då, men strunt i det. Tog mig igenom mina feeds och hittade några saker som känns värda att kommentera. Börjar fundera på om jag ska döpa min blogg till “jag fattar ingenting”. Det en ganska obegriplig värld vi lever i.

Timbro vill utesluta kultur och fritid ur kommunernas budgetar. Mig veterligen är det bara kommunerna som har budgetar för det vilket betyder att de tycker att kultur och fritid inte har med välfärd att göra?

Hur reaktionen mot Apolivareklamen kunnat bli så stark övergår mitt förstånd om det inte var en del av kampanjen (vilket jag börjar misstänka starkt). Jag säger som kontaktmannen:
“Visst, filmen är väl kanske inte det mest revolutionerande som någonsin skapats. Men väl något udda, smakfullt och imponerande fåordigt för att handla om hygienprodukter. Ovanligt bra och eoner ifrån tyskamerikanskt träck för längre ögonfransar och glansigare hår.”

Kanske är det här ett bevis på att det finns behov av att förändra kosmetika- och modereklamen? Allas vår Deeped har allt grävt fram några riktiga guldkorn och jag tänker att de måste skoja! Men det är nog tyvärr inte så, det här kanske bara är ett skrap på ytan. Jag skrattade högt, men skrattet fastnade i halsen efter ett tag.Nyligen träffade jag två av de underbara tjejer jag haft den äran att lära känna genom mitt jobb som lärare. Efter att jag med tårar i ögonen vinkat av dem och deras klasskompisar på skolgården en sommardag för tre år sedan har de hunnit avsluta sina gymnasiestudier på samma skola som en annan berömd modebloggerska vilket oundvikligen blev ett av våra samtalsämnen.
Modebloggerskan brukar hävda att hon fick MVG i alla ämnen och hon framställs även av andra som otroligt smart bakom den blonda fasaden. Hon kanske är det också, men dessa två ovanligt smarta människor har de inte märkt något av det under deras tre år under samma tak. Intressant tycker jag. Men något måste man väl ha innanför pannbenet om man har lyckats få 150 personer tillräckligt engagerade för att kommentera följande inlägg:
“7 Aug, 2009 @ 15:01 150 kommentarer
Morgonpromenad
God morgon!
Tänkte passa på att ta en morgonpromenad när jag ändå ska ner mot Stureplan för att gå på en ansiktsbehandling hos Medical Skincare och sen tillbaks. Har ett lunchmöte idag angående klädkollektionen innan Nils och jag tar tåget ner till Vagnhärad för att åka till mina föräldrars lantställe i Trosa över helgen, blir skönt! Hörs snart.”

Dessutom verkar det som att vissa Google, Yahoo, Twitter och Facebook blev offer för konflikter mellan Ryssland och Georgien. Någon skulle visst tystas ner.

Tror att fler skulle gynnas av att göra som Fuglesang. Åk upp i rymden, titta ner på jorden och inse hur små vi är. Utgå ifrån det och sen kan vi prata om meningen med livet.

Relaterade inlägg:

Två ljuva timblommor – Teater Stockholm

Mona Wallin — Sun, 02 Aug 2009 11:43:33 +0000

Två ljuva timblommor – Teater Stockholm.

Jag står med ena foten i hallen och är på väg till nästa föreställning men MÅSTE bara dela med mig av det här. En av de få teatersajter vi har – TeaterStockholm.se har recenserat vår föreställning.

Jag blir så glad över att budskapet har gått fram. Jag tycker visserligen att flera namn saknas, men man kan ju inte få allt.

Igår var barnskådespelarna extra duktiga. En av tjejerna var sen från landet. När vi skulle dra igång hade hon fortfarande inte dykt upp. Vi bad om två extra minuter, delade upp den försenade tjejens repliker, sen sprang de in på amfin och presterade.

Den försenade ska ha en enorm eloge för förmågan att fokusera trots den stress det innebär att missa första delen av föreställningen.

Vi hade lite låg energi igår. Premiärnerverna kändes långt borta. Idag ska vi göra bättre.

OM någon läser detta som tänkt gå – det ligger missinformation ute på nätet om adressen till Marabouparken. Den rätta adressen till själva parken är Allén 9. Och inget annat. T-banestationer som funkar är Duvbo och sundbyberg. Aningen närmare från Duvbo.

Nu måste jag springa!

Relaterade inlägg:

Stockholms kulturfestival – ett måste!

Mona Wallin — Tue, 28 Jul 2009 12:00:32 +0000

Den 11 augusti startar Stockholms kulturfestival, jag har siktet inställt på den 11:e då jag själv är spelledig och programmet ser ut att vara i princip skräddarsytt för moi och mina familja. Lite stressigt där mellan de två första evenemangen, kanske kräver en prioritering. Det finns mängder med skoj grejer att gå på. Svårt att välja. Kanske passar på att se “De tre musketörerna” fredagen den 14:e kl 19.

Dessutom vill jag slå ett slag för kulturfestivalen som ett gott exempel på hur kulturorganisationer kan använda sig av webben för att marknadsföra sig. Följ dem på bloggen, Twitter, Facebook, My Space eller via nyhetsbrev. Dessutom tycker jag att sajten, utan att ha granskat den kritiskt är bra och det är lätt att hitta information.

kl 12-13 smakprov ur Stadsteaterns höstrepertoar på Brunkebergstorg:
“Smaka på Stadsteaterns höstrepertoar! Pia Johansson serverar godbitarna ur kommande föreställningar. Ingvar Hirdwall är den bittre änkemannen Jarl som bryr sig mer om gråsparvar än sina döttrar, Katarina Ewerlöf en frihetslängtande hemmafru i 50-talets Blekinge. Dan Ekborg och Fares Fares gestaltar dryckesbröderna Puntila och Matti”.

Glassteater (Sagan om den lilla farbrorn) kl 13 på Kafé Klara:

“Det var en gång en mycket ensam liten människa. Ingen brydde sig om henne fast hon var snäll. Människan längtade så efter en vän. I hennes fantasi fick tingen omkring henne liv och plötsligt stod en ensam liten farbror framför henne. Och en hund. Och en flicka! Marionetteatern gestaltar Barbro Lindgrens barnboksklassiker i en egen och fantasifull tappning. För barn från 4 år”.

Jag är din flickvän nu kl 19.00 på Stockholms Stadsteater.
“Skit också, jag är helt jävla normal! Fattar ni hur det känns? Va? Va?” sammanfattar festivalens finlandsvenska gästspel som inviger Stadsteaterns nya scen C/o. Föreställningen bygger på texter ur Nina Hemmingsson och Liv Strömqusts serier som möter nykomponerad musik och dikter av Kristina Lugn och Sonja Åkeson

Och den 15/8 måste vi förstås gå på balettshopen som operan anordnar.

Relaterade inlägg:

Ett fräscht nyvaknande

Mona Wallin — Thu, 11 Jun 2009 14:58:50 +0000

Att starta en wordpressblogg/sajt är busenkelt säger alla. Jag tycker väl inte att det är helt busenkelt. Som nybörjare är det allt en del att sätta sig in i. Som att kolla upp webbhotell, beställa domännamn, fatta hur domänerna fungerar, fatta vad php och MySQL är.

Dessutom är det en sjuhelsikes massa olika ställen att logga in på och innan jag har fått grepp på exakt var jag ska använda vilka inloggningsuppgifter så har jag nog blivit (ännu mer) gråhårig. MEN – som vanligt räddas jag av min orädsla att misslyckas och provar mig fram.

Jag är oerhört mån om att detta ska bli en bra, personlig blogg som jag kan vara stolt över. Den ska representera mig som människa och professionell kommunikatör så att jag kan ta med den i mitt CV nu när jag är på jakt efter det perfekta jobbet.

Den här bloggen ska ersätta mina andra bloggar. “Grejen är den” kan jag omöjligt ha kvar då jag startade den utan att veta vad jag gjorde för snart tre år sedan. Den är anskrämlig och har världens löjligaste domännamn. Cara Vitae lämnar jag nu eftersom den skulle handla om vad jag lärde mig under min utbildning på Medieinsitutet. Nu är utbildningen klar och det är dags för mig att gå vidare.

Mitt mål är att dela in det jag skriver om tydligt i kategoier. Från början ville jag starta en blogg som är supernischad, bara för att visa att jag minsann också kan nischa mig. Sen kom jag på att om någon någonsin ska kunna respektera vem jag är så måste ju jag börja. Och jag är en person som tröttnar på att hålla på med en grej. Jag kommer alltid att vara intresserad och vilja kommentera olika ämnen.

Huvudkategorierna är dock kulturen och internet. Framförallt teatern och internet. Det är extra intressant eftersom teatern inte har särskilt mycket att vinna i ekonomisk mening, utan snarare i utvecklingen av verksamheten och kontakten med sin publik.

Jag kommer också att skriva om betraktelser, politik, skolfrågor, familjeliv och vem vet vad som dyker upp?