En dag som denna, med 11 timmar Legoland i benen blir texten kort, men bilderna många. Kortfattat kan man väl säga att vi har betalat extra för ketchup till… (herregud! Hur stavas pommes frites i bestämd form?) blivit blöta av … Read more
Vi sitter just nu och väntar på färjan till Fredrikshavn. Vi sov gott när vi väl kom till ro igår kväll och idag fick vi hotellfrukost. Efter att ha konstaterat att hotellfrukost är lyxigt men inte särskilt gott checkade vi ut.
Jag tog tricken till Valand och lunchade med min barndomskompis Maria. Vi ses otroligt sällan, men det är alltid lika kul när det blir av. Så roligt att jag glömde föreviga ögonblicket med en bild.
John tog Stora F och Lilla L på långpromenad genom Slottsskogen.
Posted in Att vara mamma Mona
Tagged Göteborg
ÅH! Mamma! Jag glömde ringa dig och säga att vi åkte idag. Nu är vi i Götelaborg hela familjen och myser på SPAR hotell Majorna. Det är kanonmysigt här. Barnen är helt i extas över att bo på hotell och att vara på väg till det efterlängtade Legoland. Och bilresan gick bra hela vägen.
Återigen har Twitter visat sig vara oslagbart. Ett litet kvitter direkt vid incheckning gav direkt svar på tal:
Twitter visar sin goda sida igen
Nu ligger vi på hotellrummet efter en promenad ner till Konstcafét i Klippan. Vi lämnade ett kallt Stockholm, åkte genom regn och kom fram i en ljummen kväll i Göteborg. Allt är gött och Leias födelsedagspresent är eftertraktad.
Myset på hotellrummet i Göteborg
Alla hälsar!
Posted in Att vara mamma Mona
Tagged Göteborg
Tre riktigt bra kap
På bilden ovan syns helgens tre kap. Ut åker den jäkla grilltången i plast som innehåller onödiga cancerframkallande medel, som anilin. Kapen gjordes i Skansen-butiken på Bollnästorget när jag egentligen var på jakt efter koksaltlösning till Stora F som fick akutkli i sina pollenröda ögon. Han fick köra bil med en hand, så mycket kliade det.
Allergi - en trafikfara
För att så långt det går klara uppdraget att undvika förra årets miserabla ögontillstånd i form av sönderkliad hornhinna störtade jag iväg för att ragga tag på koksaltlösning att skölja ur de små rackarns pollenkornen med. Istället för att leta ihjäl mig efter det där apoteket vi hade för oss fanns inne på området gick jag in i Skansenbutiken och frågade om apoteket var ett riktigt apotek eller para titte-på, och fick till svar att det var det senare. Men jag fick också det förvånande svaret att hon kunde ringa och be om hjälp, och hon gjorde det också. Så jag blev kvar i affären medan jag väntade på att det skulle komma någon med grejerna från huvudentrén eller vad det var.
I positivt chocktillstånd över deras fina service och vilja att hjälpa till gick jag alltså runt och kände på varenda pryl i butiken. Så gärna jag inhandlade dessa saker. Och vad billigt det var med 25 kr för en smörkniv. Hur stor upplevelsen blev av dagen som helhet. Det fanns också ett fantastiskt gäng som höll till vid lilla dansbanan och visade upp midsommarlekar och hantverk som visp- och sopborsttillverkning samt ullspinneri. Dessutom fick man prova på att tälja sig en trädgårdspinne. Stora F blev eld och lågor över alltihop. Lilla L är lite mer avvaktande, men en pinne fick vi med oss hem i alla fall.
Koncentrerad på hantverkares vis
Tack fina Skansen. Jag har aldrig känt mig så välkommen och väl omhändertagen hos er som den här gången. Hoppas ni orkar fortsätta så. Och ja visst ja – björnarna var fina. Dessutom vill jag tacka alla de fina människor som rest sig på tunnelbanan för att mina barn ska få sitta bredvid varandra. Den senaste tiden har det hänt tre gånger. Men bara på den Blå Linjen.
Posted in Att vara mamma Mona
Tagged familjedag, Skansen
This gallery contains 6 photos.
Ja men lite gröna fingrar har vi nog här i familjen. Det tog mindre än en vecka tills våra frön började ta sig. Read more
Tillväxtfaktor ännu okänd
Vår enorma balkong ska prunka i sommar. Den som går ut i vår semiträdgård ska kunna plocka smultron, ärtor, gurkor, knipsa gräslök, oregano och persilja, skåda vackra blomster och häpnas över de enorma solrosorna. Bäst att sätta sig ner i en rottingfotölj, vifta undan bladen från de lummiga humleväxterna som man inte ser var de börjar eller slutar.
Nu är jag nervös att saker och ting inte ska gro som vi önskar. Men det är bättre att vara som Leia, som medan vi satte fröna i minidrivhuset sa: “Jag blir bara glad av det här”.
Posted in Att vara mamma Mona
This gallery contains 1 photos.
Nu är det äntligen gjort. Förhoppningar om att det ska lösa sig på egen hand, önskningar om att Anna Skipper ska komma och lösa mina problem och rädsla för att än en gång ha ett autogiro som tickar för något … Read more
Naturligtvis är det här någon annans bild. Jag har inga vantar kvar att ta bild av! Bilden hittade jag på http://colorelle.blogg.se. Hoppas det är okej nu när jag länkat bilden dit och allt.
Vad är det som köps och köps och kommer i par men som aldrig stannar? Åtminstone inte hela paret?
Just det! Strumpor, men också VANTAR!!! Framför allt vantar som inhandlats till Stora F. FEM(!!!!) par är vi uppe så här långt. Och helt ärligt så tror jag faktiskt inte ens han behövt vantar förrän idag möjligen.
Vad gör man?
Vad är problemet? Är de gjorda av självförsvinnande material? Var finns vantcentralen? Hur kommer det sig att inte skolgården ligger begravd under en bädd av vantar? Det är så jävla konstigt!
Posted in Att vara mamma Mona
This gallery contains 8 photos.
Första snön kom. Jag tittade skräckslaget ut genom fönstret. Stora F och Lilla L vände sig nyfiket om. De blev inte skräckslagna. Den känslan de uttryckte var snarare lycka. Det tog lite längre tid att gå till skolan den dagen. … Read more
Buzz
RSS
Twitter
Youtube
Facebook
LinkedIn
Flickr