Monas hörna

Egentligen är AR inte nytt. Brittiska flygvapnet har hållt på med det i 30 år. Man uppfattade 30% av allt som flygledarna sa i hörlurarna. Detta har gjort att man jobbar med att underlätta för piloterna genom att minimera flödet av intryck och fokusera informationen till en plats.

BMW har precis börjag Augmented reality

Jag skulle vilja ha sådana glasögon när jag ska byta däck på bilen.

Eller som Annika föreslog: när kommer IKEA med detta. När börjar man använda det i skolan? Vi har konkreta apps i android och iPhoneplattformarna.I den senaste mobilen kan man börja tagga saker med wikipedia och det växer kollaborativt.

Layar är en Virtual Reality Browser, här film som visar hur den fungerar.

Funktionaliteten finns. I nuläget handlar det om att trycka in data. Idag kan vi få reda på samma information men man måste hålla på och söka. Nu kan vi få information direkt beroende på var vi står och vilka tjänster vi väljer.

Nokia har en presentationsvideo som väl är lite för häftig och ger lite info om hur det fungerar. Lite cheesy säger Annika, men visar den ändå för att få med hur enkelt det är.

Tunnelbanan i Paris har gjort en iPhone app med tunnelbanekartor men den kan också leta upp service i området runtomkring där du står. Reseplanerare, anvisningar hur man ska gå finns också.
I New York har acrossair gjort en Subway app:

Du får anvisningar om avstånd till stationer och i vilken riktning de befinner sig.

Lite mer inspiration:

Smart nätpolitik handlar detta om. Johanna Nylander är liberal frilansskribent, bloggare, student och nörd inom digital kultur och medlem i Juliagruppen.

Julia gruppen är en ideell förening, bildades i somras (2009). Den bildades på nätet och tack vare nätet. De är ett gäng media/nörd/politik/IT-intresserat folk, politiskt obundna. Finns på irc.freequest.net.

De vill visa varför nätet är viktigt för att påverka, opinionsbilda och utbilda. De vänder sig mot politiker, makthavare och företag för att ta debatten till en ny nivå.

De tre viktigaste nätfrågorna är nätneutraliteten,

Nätneutralitet

två vinklar – huruvida nätoperatörer ska ansvara för individers handlingar eller inte

Lagstiftarna ska inte styra över operatörernas ansvar. Operatörerna ska inte lägga sig i innehåll utan vara infrastruktur.

Globalt fritt nät

• Youtube, Piratebay, spelsajter
• E-bistånd
• Censurfritt nät

Offentlighetsprincipen 2.0

Vi har världens bästa offentlighetsprincip men utnyttjar den inte som vi skulle kunna med hjälp av tjänster på nätet eftersom informationen inte är digitaliserad. Detta gäller både offentliga handlingar, forksning och kultur.

nätpolitiken måste bli mer mainstream coh sprida sig till fler än de arga unga männen. Trots att det finns så många andra. Här i rummet till exempel sitter många politiskt intresserade som är aktiva på nätet. Det finns också fler frågor som är intressanta att diskutera än fildelnings- och övervakningsfrågor. Nätet är levande medan lagarna är statiska. För att nätet ska fungera tycker Johanna att man ska vara försiktigt med att lagstifta för statiskt.

Nätneutralitetsfrågan är ett exempel på frågor som borde lyftas.

I Australien har man väldigt speciella lagar på IT-området. Eftersom Sverige är ett relativt fritt land kunde man tänka sig att vi skulle ligga i framkant och vara en förebild.

För att få fler engagerade borde vi inse vikten av en bra IT-politik. Handelsfrågor är ett exempel på frågor som ligger mycket på nätet. Det är inte så mycket partipolitik utan snarare enstaka frågor som diskuteras på nätet.

Man ställer inte elbolagen til svars för att någon håller på med olaglig verksamhet, eller posten för den delen. Varför ska nätoperatörerna ställas till svars för innehåll på internet?

Det är viktigt för alla som är engagerade i dessa frågor att dra paralleller som ovan för att folk ska kunna relatera till detta. Vi lever också i ett land där inte så många sajter har stängts ner. Vi har aldrig varit med om att till exempel Google har stängts av, för oss är det självklart att använda Google. Detta är inte en verklighet i alla länder där det är censurerat.

För första gången i världshistorien har vi ju möjligheten att kunna koppla samman världar som tidigare varit isolerade. Juliagruppen jobbar med att utbilda och opinionsbilda politiker i Sverige.

De tre viktigaste sakerna att ta tag i är politikers okunskap, att frågan marginaliseras genom att bara arga unga män agerar,

Viktigt att tänka på att det inte får bli samma motpolsdiskussion som feminismen drabbats av: “feminsterna är bara arga unga tjejer” väcker provokationer precis som uttalandet “det är bara arga unga män som driver den här frågan”.

Argumentet “rent mjöl i påsen” är urvattnat och ska inte spela någon roll, det är inget argument som håller. för att slippa hamna där borde vi vara kritiska konsumenter och inte visa upp hela påsen. Dessutom kommer vi ha betydligt mer omfattande registreringssystem som kommer att göra det så mycket lättare att hitta information om varandra. Det kommer förhoppningsvis att landa i att det kommer att vara okej att ha lite skit i påsen.

En annan synpunkt är att vi kanske behöver bli mer uppmärksamma på vad vi skriver på. Som exempel att vi går med på att våra bilder på facebook hamnar i FB ägo, det okejar vi för att de inte är statliga.

Här är Johannas slides

Helena Lindh pratar om hur man jobbat med att knyta ihop människor på IBM, ett stort företag där det varit svårt att hålla koll på vad människor gör.

Idag är kommunikationen social, samverkande och deltagande. Gränsen mellan avsändare och mottagare suddas ut. Kommentarer och bloggar om ett ämne kan vara minst lika intressanta som en nyhet.

IBM har gjort över 70 uppköp det senaste året. De flesta på IBM har inget kontor utan jobbar mobilt. För några år sedan började anställda på IBM röra sig utanför intranätet.Genom att sätta upp en wiki och bjuda in folk från hela världen satte de upp guidlines för hur och vad man får prata om på internet.

Exempel på problem som stora företag står inför:

• Hitta rätt person och rätt information
• Förmedla rätt information till rätt person

• Avsaknad av rätt verktyg
• Gemensam kultur
• Anpassad organisation
• Kunskap

Riskerar

• opersonlig kommunikation
• Oförmåga att locka unga
• Bristande dokumentation

Detta leder till osäkerhet.

IBMS intranät har olika syften – att informera, inspirera, kommunicera, utbilda, administrera, integrera, dokumentera och effektivisera

Innovationen ligger närmast verkligheten men ska stöttas uppifrån företagsledningen.

Social IT är det som stöttar, kulturen är det som gör att det händer.

Ofta har man enklare verktyg att samarbeta med privat än vad man har på jobbet.

Man borde ju ha bättre verktyg på jobbet.

Har man inte rätt verktyg internt riskerar man att nya unga medarbetare på eget initiativ för att kunna samarbeta till exempel lägger upp affärshemligheter på Google Docs.

Bra verktyg:

Sociala bokmärken/taggar på Delicious kopplas till intranätet. Finns det även informell information om sina kollegor så blir det lite lättare att gå in på ett möte med dem när man vet lite mer om deras privata liv.

Det blir socialt först när folk interagerar på intranätet, använder varandras material och kommenterar, diskuterar.

IBMs statistik visar också att intranätet verkligen används. 515 000 profiler, 1800 communities, 25000 wikis

700000 dollar sparats in på resor.

På IBM är det möjligen relativt enkelt att få igång ett socialt intranät eftersom det är ett nördigt företag. Många som är intresserade av teknik. Det är dock viktigt att det börjar underifrån och får växa organiskt. Om IT-avdelningarna som är rädda om säkerheten behöver vi argument som säger att det inte nödvändigtvis är mindre säkert än att ha samarbeten på nätet.

Det handlar om vilken kultur vi har på företaget. Att fånga in kärnkompetensen på företaget. Bra att göra ett test och alliera sig med andra som också tycker det låter som en bra idé.

Gitta Wilén om att berätta så att man blir trodd och hur företag bör tänka för att vårda sin webbnärvaro. Konkreta exempel från hennes arbete som storyteller för Veidekke Bostad.

Gitta börjar med att berätta om en pojke som är tre år som bor i årsta. Han sitter i föntstret och tittar ut mot bygget. Han själv bygger hus i Duplo. Veidekke är stora i Nirge, när Gitta var där och firade 17 maj pratade hon med Gunnar – Brti Stakstons pappa om varför man firar den 17 maj. Då fick hon veta att det är den nya grundlagen som firas. Efter det är hon med i en folkdräktsgrupp på facebook.

Martin Palacio bad Gitta börja på Veidekke och skriva historier om deras bostadsområden.

Kvaliteten är viktig. Relevanta, trovärdiga historier är viktiga. I Stockholm är det otroligt många som funderar på att flytta. När man då söker på ett område vill man få bekräftelse på att det är ett område som passar ens livssituation. I bästa fall hittar man då Gittas texter.

När hon började trodde hon att hon skulle få se en massa fina hus, men i bästa fall har de lagt grunden. Modellbygget är som yrkesgrupp på utdöende när 3Dtekniken kommer. Men det är fascinerande med yrket, kul att träffa personerna. Att berätta om yrket ger mer kött i berättandet.

Bilderna på flickr, filmerna på blip. Försöker visa områdets karaktär. När Gitta närmar sig folk i områdena så hakar hon på dem om de säger nej. Då får hon oftast med sig historier till slut i alla fall. Hon har ingen målgrupp i sikte när hon utformar sina berättelser utan försöker fånga områdets karaktär.

Vi får se en film med en kille som är expert på att stapla muggar. “Speedstack”. Ibland får man döda nåra darlings, som när Jakob berättade vad muggarna kostar, en fantasisumma som kan slå tillbaka på honom i efterhand. När Gitta träffar bloggare länkar hon till dem och de företag hon har med i sin berättelse.

Att gå runt och prata med folk ger inspiration till bilder och berättelser om områdenas karaktär och jag kkan inte låta bli att tänka att det finns flera drömjobb. På ett helt underbart sätt lyckas hon fånga personer, omgivningar och berättelser om de olika bostadsområdena.

HD-kamer, digital kamera och webbtjänster som Flickr, Blip, texterna ligger på Veidekkes hemsida. Gitta jobbar mycket på magkänsla, åker ut och ser vad som händer, känner in och tar kontakt med folk hon träffar.

Det har gett tydliga resultat. Efter de första fya månaderna har hon fått fortsätta då marknadsavdelningen har sett ett lyft i försäljningen.

Kolla upp mobilstart, Telenors superenkla tjänst för att skapa egna betaltjänster för mobiltelefon. 13000 skapade tjänster redan nu. Når ut till Telia, Tele2, Tre och Telenor.

Det är gratis att registrera sig och man får själv behålla 2/3 av intäkterna. 1/3 går till Telenor för trafikavgifter och annat.
Uppdaterat: Suzanne kommenterar att intäktsuppgiften inte är riktig, utan att man i slutändan får kvar mindre än hälften. Läs hennes kommentar till den här posten.

Bra att det växer fram smidiga sätt att ta betalt på nätet. Snart kanske gratisjobbandets tid är över… Återstår bara att reda ut vad man kan ta betalt för…

Nördiga tjejer, Halloweenpumpa och ett ännu gångbart barnprogram. Helt enkelt en sammanfattning av en mycket bra lördag.

“Heidi Harman om hur du jobbar med teknikutveckling där användarna är en del av designprocessen”.

Heidi ville ha springkompisar och tyckte att alla springsajter var jättedåliga. Ingen av sajterna som finns idag har funktionen “join” . Heidi har därifrån startat “Run along” som är resultatet av det hon nu ska berätta om.

Kommunikationshistoriskt har vi gått  från röksignaler via megafon till nutida användardriven kommunikation. Det senaste är grogrunden för användardriven utveckling.

Power to the people! Genom att få in användarna i hela uppbyggnadsprocessen kan man få en mer träffsäker start på sin sajt/produkt.

Har man en tvåvägskommunikation kan man få saker att hända snabbare.

Heidis projektstruktur:

Projektledare, en teknisk part och en forskningspart. Bjud in de tänkta användarna redan från början. Plocka in fokusgrupper och lansera sen.

Det kan också ses så här: Idé – design – analys – bygg + test (alpha lansering)—- analys design – bygg om – lansera (betalansering)

Involverad användare är annorlunda än den en som bara är en användare genom att den känner ett stort engagemang för hela projektet.

Folk man gör detta med på ett företag måste förstå att det inte är säkert att de bästa personerna kanske inte jobbar i företaget. Frågan ska vara hur man får dem som är bäst på en sak att vilja samarbeta.

1. Focus – ta reda på vad du letar efter, definiera problemområden/lösningar/frågor
2. Idebyggande + utveckla många idéer
3. Välj ut, prioritera och välj de mest intressanta.

gör det igen!

Skäl till användardriven innovation:

• Return on Involvement
• High five the co-creators
• Expect the unexpected, New is now
• Engagement both ways

Never underestimate the What The Fuck -factor!

Ska du kunna förändra saker – försök att komma ihåg att du inte alltid kommer att förstå vad som händer. Du är på väg till en helt ny plats och kommer inte att känna igen dig. Men i slutändan kan det bli så mycket bättre och då kommer tryggheten.

Processleadership

• Set common rules in order to build trust
• Define role- distribution
• Ideas thrive in a positive environment, don’t shoot down eachothers ideas
• Stick to the yes and no phases.

Var modig och utforska! Kommunicera med cocreators hela tiden. Lita på dina kunder. Lär dig eller låt bli. Det betalar sig dubbelt tillbaka i slutändan.

Ole Striim har skrivit en bok som heter praktik ide utvikling som handlar om detta.

Kinna börjar med att berätta om hennes systerson som spelar så mycket så att hans mamma var orolig för hans hälsa. Doktorn sa att hon inte behövde oroa sig förrän han inte skötte sin hygien eller inte gick upp ur sängen på morgonen.

Senare berättade mamman att sonen spelar tillsammans med en dubbelt så gammal fransman och de samarbetar. Det blev ingången för att sedan gå vidare och komma in på det faktum att det handlar om att nätverka och lära sig saker om sin bransch.

Less Kotler mor Carnegie.

Kinna har jobbat med webben i 9 år. Bland annat på Stockholmsmässan, men hon matbloggar också och har skrivit en matbok.

Bloggar

1 1/2 minjon människor läser bloggar, 17% av alla svenskar. Bara 4% bloggar själva. Många säger att bloggar är på väg bort, men det är ett fantastiskt sätt att nätverka och hitta information om olika varumärken, nätverka och möta nya människor.

Många PR-byråer kontaktar bloggare för att marknadsföra produkter.

Kinna visar ett antal exempel på framgångsrika matbloggar. Genom samverkan, bloggpriser och länkkärlek kan man driva trafik till sin sida och därmed öka både försäljning och nätverk.

Twitter:

• 75000 svenskar har ett twitterkonto
• 94% har under 100 följare
• 21% av alla användare har aldrig postat en tweet.
• 90% av alla tweets görs av 10%av användarna
• 40% av tweets är “pointless babble”

Pointless babble kan vara en sanning med modifikation. @piratforlaget tas upp som exempel.

Ett exempel på framgång inom Twitter är Erik som fått jobb genom Twitter.

Twittertips:

• Lyssna
• RT och använd #
• #ff och #FollowFriday
• Ge tips om intressant information och länkar

Facebook

• 50% loggar in varje dag.
• Används av 2,9 miljoner svenskar
• 130 vänner i snitt.
• 6 biljoner minuter spenderas på Facebook varje dag.

På facebook finns också en massa användbara och intressanta grupper.

LinkedIn

• Grundades 2003
• Ses som ett affärsnätverk
• Rekryterare letar där
• Man kan hitta kollegor och affärspartners
• Man kan introduceras till nya människor
• Man kan skapa grupper
• Det är ingen större aktivitet på LinkedIn

“Never post anything you wouldn’t say to your mother, boss or significant other.

Här pratar vi Word Press igen. Nu mer på en användarnivå. Vi har gått igenom olika designfrågor. Anna säger att man inte ska röra några mappar utom WP content. Där finns en mapp som heter plugins och en som heter themes.

När man installerar ett tema så laddar man ner den och lägger den i mappen, kan också göras automatiskt nu förtiden. Plugins kan också installeras direkt. Autoinstalleringar och autouppgraderingar kan gå fel. Kan vara bra att lära sig hur man gör manuellt.

Om man ska bygga en ny sajt kan det vara bra att jobba i en underdomän. I Mac finns ett tillägg som heter MAMP som skapar en lokal webbserver som är bra att göra tester i också.

Mina 9 frågor får vänta till en annan gång. Nu ska @kinnajonsson prata om Social Media Marketing vilket är mycket relevant för mig.

Mot mina principer, men ändå – jag lämnade Nokia900 och gick istället för att träffa Lilla Gumman. Här förstår jag vad som sägs.

Karin Adelsköld och Johanna Ögren har planer på att utöka skaran med små gummor och få fler som skriver och testar produkter.

Lilla Gumman har ungefär 600-700 läsare varje dag. En stadig och trogen skara med både tjejer och killar som vill ha koll på ny teknik utan att behöva slänga sig med tusentals förkortningar.

Allt som testas skickas tillbaka och det finns massor av idéer om hur det skulle kunna utvecklas. Är man intresserad av att bli en liten gumma ska man maila info@lillagumman.se.