Kony 2012 vs Anti Scampi

Jag är grymt nyfiken på vilket förarbete som ligger bakom skapandet och spridningen av Invisible children’s kampanj för att göra Joseph Kony känd över hela världen. Medan jag och mina kollegor på jobbet slår oss för bröstet över att vår animerade Anti scampi-film, har fått över 90 000 visningar totalt och i ett halvårs tid varit en av de mest delade filmerna i Sverige, har filmen Kony 2012 setts 65 051 329 gånger i skrivande stund. Twitterflödet #kony2012 forsar fullkomligen. Man hinner inte ens läsa vad folk säger.

Viralitetens gåta. Hur fungerar det egentligen? Hur mycket kan man planera? Hur mycket betyder ambassadörer, förarbete och engagemangsuppföljning? Hur stor betydelse har innehållets budskap och utförande? Bra saker sprider sig själv, sägs det. Men jag tror inte det är så enkelt. Jag tror att det handlar väldigt mycket om att rätt personer ska dela innehållet vid rätt tidpunkt. Men budskapet måste så klart vara något som rätt personer gärna sprider vidare. Dessutom – om man vill ha något mer än bara spridning och eventuellt pengar, om man vill ha till en attitydförändring, så behövs också att man fångar upp engagemanget.

Min frågeställning är idag – skulle en miljöfråga kunna få samma virala effekt som Kony 2012? Vad skulle då krävas om man vill fånga upp det nyuppvaknade engagemanget för att verkligen göra skillnad? För att komma lite längre i den frågeställningen försöker jag här jämföra min erfarenhet med Anti Scampi-kampanjen med det uppenbara med Kony 2012.

Fortsättning följer →