Monas hörna

Första snön kom. Jag tittade skräckslaget ut genom fönstret. Stora F och Lilla L vände sig nyfiket om. De blev inte skräckslagna. Den känslan de uttryckte var snarare lycka. Det tog lite längre tid att gå till skolan den dagen.

Första snön 2010

Nu när kylan kommer är jag glad att jag samlat på mig lite extrahull bland annat på kinderna, det är ju jättesnyggt till vinterjackan. Och varmare.

Vinterjackan åkte fram

Vad glada vi är att vi verkligen gjorde slag i saken och åkte ut i skogen och byggde koja förra helgen.

Ett dagsverke - vår fina koja

Tälja hör till

En annan lycka är alla fina vänner som våra barn har. Varje dag efter skolan har vi haft barn här eller barn bort i olika konstellationer. Vi fick till och med tillskott till fredagsmyset – en övernattningskompis i bästisformat. (Idol fick en ny dimension. Den bilden fick jag inte publicera för Lilla L, så ni får tänka er synen – singstarmickar och två wannabes vid varsin sida om stor TV-skärm).

På morgonen fixade tjejerna frukost. Det var… hm… gott???

Bättre som dressing?

En IKEA-beställning är snart på väg med garderober och annat. Snart, snart, snart ska vi få ordning på barnens rum. Första steget är påbörjat, att måla sängen vi köpte begagnat av våra vänner. Vit ska den bli, med rosa och lila detaljer. Det är livsbejakande att måla och fixa. Jag lär mig sakta men säkert denna enkla sak man kan göra för bättre balans i livet.

Livsbejakande sysselsättning

Sköna lördagmorgon.

Vaknade klockan 6? Kanske inte så konstigt egentligen med tanke på att väckarklockan ringde. Någon hade glömt att stänga av den. Det händer ganska ofta, men vanligtvis stänger jag av och somnar om. Idag tänkte jag testa att faktiskt gå upp. Det var mysigt. Jag loggade in på twitter och såg att de som var i samma situation som jag idag typ drog på sig joggingskorna eller promenadhatten. Det gjorde inte jag nej.

Jag gjorde mig en lyxig kaffe, rostade en skiva riktigt vitt bröd och bredde den med smör och marmelad. Denna kontinentala så kallade frukost inmundigades i soffan tillsammans med Chandler, Joey, Monica, Rachel och Ross. Morgon-TV! När? När såg jag på Tv på morgonen senast? Alltså bortsett från barnkanalens fantastiska värld.

Två rufsiga inte så jättesmå längre lintottar kom upp vid åttatiden och krävde omkoppling av kanal, men då var ju vänner slut, jag redo att duscha och göra frukost, så det kändes ju helt okej.

Så nu har jag haft lite egentid dårå. Nu äter resten av familjen frukost och vi har ett spännande lördagsprogram framför oss. Felix ska visa upp vad han och hans cirkuskompisar pysslat med på cirkusskolan medan Leia iklädd prinsessutstyrsel härjar runt på bästa kompisens kalas. Det blir bestämt ett inflyttningskalas hos min nya kollega Kristoffer också, han har lovat hallonpaj med vit choklad så det går ju inte att motstå.

Ikväll får vi väl se vad som händer. Vi slipper ju melodifestivalen i alla fall. Vem bryr sig nu liksom.

Jo, men jag har ju inte berättat att vi åkte och träffade världens, världens nu sötaste bäbisflicka Daisy igår. Fem dagar gammal och redan totalt supermed, cool och utstrålar en intelligens som få bäbisar gör.