Posts Tagged sociala medier

En stor, viktig och överväldigande uppgift

Posted in Jobbet, Vår planet | View Comments

Skog, djur, jordbruk, hav, fiske, miljögifter, klimat, val, skola, utbildning, föreningsaktiva, medlemmar, stämma, guidning, events, seminarier, presskonferenser, organisation, samarbeten med kultursektorn, lokala nätverk, internationella nätverk, samarbeten med företag, försäljning av varor, produktion av böcker, medlemsvärvning, – vad mer, vad har jag glömt? Det är så otroligt många områden och så otroligt många engagerade människor.

Jag är väldigt glad att jag hade någorlunda koll på frågorna i förhand, för här mina vänner, här blir det fördjupning. Vi snorklar inte på ytan någonstans utan djupdyker med dykarklocka. Inte heller räcker det med att prata om Sverige, nej, det finns en hel internationell avdelning, så det mesta kan du dubbla med två och lägga till syd framför den ena.

Jag pratar naturligtvis om mitt nya fantastiska jobb. Eller nya förresten? Det har ju gått en  dryg månad nu. Men det tar tid mina vänner. Det tar tid att sätta sig in i vad vi gör. Att sedan komma fram till att min uppgift kommer att bli just den – att reda ut detta allt för människor som, precis som jag, faktiskt inte vet vad Naturskyddsföreningen gör trots att de nog tror det. Tala om vad vi gör. Och få fler att göra som vi av det enkla skälet att det är absolut livsnödvändigt. Det känns som en stor, viktig och överväldigande uppgift. Och jag är tillräckligt knäpp för att tycka att det är hur kul som helst.

Mest chockad har jag hittills blivit av att lära mig att tusentals frivilliga hjälper till att inventera Sveriges skogar och hjälper till och rapporterar om skyddad skog har avverkats. Äkta kamoflerade detektiver med andra ord. Skogshandläggaren är ute och inventererar fyra till fem skogar om dagen under fem sommarsäsongveckor per år. Det är coolt och jag hade verkligen inte den blekaste. Allt detta arbete mynnar ut i en gigantisk databas över Sveriges skogar, med arter och allt. Nästa fråga blir: hur många skogar finns det egentligen? Hur definieras en skog?

Sen är det ju ett faktum att det är ganska skönt att få lite press på sig att faktiskt börja ta ansvar. Jag hoppas kunna överföra den känslan. Det ska ju inte behöva vara så att man börjar tänka sig för endast när någon kontrollerar en. Eller är det så? Är det kanske det vi behöver? Eller klarar vi att ställa om enbart med hjälp av drömmen om att må bra och för att vi inser själva att vi måste?

Idag på en after work satt vi och spånade om tanken på en blogg, kanske en budkavleblogg där den hållbara framtiden visualiseras. Ur ett personligt perspektiv. Hur ser det ut? Hur mår du? Vad äter du? Hur lagar du maten? Hur tar du dig till jobbet? Vad jobbar du med? Hur mår du? Vem älskar du? Vad tänker du på?
Vi lämnar informationsåldern och ger oss in i den hållbara åldern. Hm, jaa. Det borde vi göra. Vi kanske börjar redan nu? Hojta till om du nappar på idén och skulle vilja vara med om/när vi kör igång.

Om inte annat så ska jag skriva till Guinnes Rekordbok nu för jag tror bestämt att det här inlägget har god chans på blogginlägg-med-flest-frågetecken-rekordet.

Relaterade inlägg:

Från guldfasad till gummistövlar

Posted in Jobbet | View Comments

Here’s some news for you:

I nästa månadsskifte byter jag teater, guld och glamour på Dramaten mot natur, mångfald och miljö på Svenska Naturskyddsföreningen. Det blev klart igår då jag både pratade med min nuvarande och skrev kontrakt med min kommande chef.

Från det ena drömjobbet till det andra. Kanske ur askan in i elden, men mest ser jag det som att jag går från den ena utmaningen till den andra. Miljökommunikation var egentligen det jag hade kikarsiktet inställt på när jag började min utbildning på Medieinstitutet, men teaterspåret föll sig naturligt eftersom jag ändå höll på med det på min fritid.

Som webbredaktör med inriktning på sociala medier på Svenska Naturskyddsföreningen kommer jag att ingå i ett team (om än litet) av webbfolk som inser att det finns mycket att göra både på sajten och externt. Det ska bli riktigt roligt att ha folk att bolla idéer med och att kommunicera frågor som jag har utbildning i samt förståelse för på olika nivåer. Samtidigt har jag den största respekt för vad jag ger mig in på. Det SNF säger har stor inverkan på många instansers beslut varför det blir oerhört mycket viktigare att noga tänka igenom strategin för varje sakfråga, fel och missuppfattningar kan ju få oerhörda konsekvenser både för individer, samhällen och framförallt – vår planet. Dessutom ser jag det som en stor och viktig uppgift att göra det lättare att ta till sig information om vilka strån vi som individer kan dra till stacken och att stötta lärare och föräldrar i att få framtidens vuxna att förstå, uppskatta och respektera naturen. Helst genom att uppmuntra dem till att besöka den. Som lärare mötte jag alldeles för många barn som inte visste skillnaden mellan svamp och mossa, eller björk och en och som i princip såg skogspartiet utanför skolan som ett direkt hot mot deras hälsa.

Men innan dess är det mycket att göra. Förutom det vanliga med att hitta på, producera och kommunicera föreställningar och evenemang ska jag hålla ett föredrag tillsammans med chefen på ett seminarium som Kulturförvaltningen håller i för olika muséer och bibliotek. Förhoppningsvis har vi också hittat rätt person att ta över efter mig så att jag hinner göra en snygg överlämning. Självklart kommer det att bli tråkigt att lämna Dramaten, i det stora hela är det alldeles underbart att jobba där. Men det blir ju inte riktigt sorgligt eftersom jag går vidare till något som jag tycker är ännu bättre.

Relaterade inlägg:

Teatermystik och sociala webben

Posted in Jobbet, Teater, teater på nätet | View Comments

Hjälp vad det snurrar!

Nu har jag i alla fall röstat på mina kulturbloggfavoriter, gör det du med.

Den 5 december klockan 16 blir det prisutdelning i Lejonkulans foajé. Dramaten sponsrar med lokal och jag kommer att vara där och släppa in för soundcheck och fix.

I fredags var jag hos JMW och pratade sociala medier och kulturbranschen med Brit Stakston, Björn Mellstrand och Britta blomberg.

Det är superviktigt att träffa folk som tänker sociala webben utanför arbetstid. Jag letar med ljus OCH lykta på jobbet efter folk som tycker det är viktigt och förstår vad det betyder. Några har jag hittat; Anders i biljettkassan har till och med börjat sätta sig in i Twitter, Niklas och Ulrika på press vill, men får inte tiden att räcka till. Lil Terselius tycker att jag är toppen, Magnus Roosmann har själv börjat blogga. Flera dramaturger, skådespelare, regissörer, producenter och scenfolk finns på Facebook och några av dem jobbar aktivt.

På mig ligger en stor uppgift att hitta den gyllene vägen – att hitta ett sätt att öppna huset på utan att någon ska känna att det går ut över den personliga integriteten. Eller den konstnärliga integriteten för den delen.

Dagens fråga: Går mystiken i teatern förlorad om man får se filmklipp från repetitioner, sminkloger och dylikt från teatern?

För mig är svaret självklart och jag förbannar min respektfulla personlighet än en gång. Snart ska jag transformera mig till typ Zeb Macahan, köra på och aldrig be om ursäkt.

Hoppas du inte missat våra livesändningar och filmer från Dramaten&-arrangemang.

Relaterade inlägg:

Sociala medier på storföretag #ggm09

Posted in Webben | View Comments

Helena Lindh pratar om hur man jobbat med att knyta ihop människor på IBM, ett stort företag där det varit svårt att hålla koll på vad människor gör.

Idag är kommunikationen social, samverkande och deltagande. Gränsen mellan avsändare och mottagare suddas ut. Kommentarer och bloggar om ett ämne kan vara minst lika intressanta som en nyhet.

IBM har gjort över 70 uppköp det senaste året. De flesta på IBM har inget kontor utan jobbar mobilt. För några år sedan började anställda på IBM röra sig utanför intranätet.Genom att sätta upp en wiki och bjuda in folk från hela världen satte de upp guidlines för hur och vad man får prata om på internet.

Exempel på problem som stora företag står inför:

  • Hitta rätt person och rätt information
  • Förmedla rätt information till rätt person
  • Avsaknad av rätt verktyg
  • Gemensam kultur
  • Anpassad organisation
  • Kunskap

Riskerar

  • opersonlig kommunikation
  • Oförmåga att locka unga
  • Bristande dokumentation

Detta leder till osäkerhet.

IBMS intranät har olika syften – att informera, inspirera, kommunicera, utbilda, administrera, integrera, dokumentera och effektivisera

Innovationen ligger närmast verkligheten men ska stöttas uppifrån företagsledningen.

Social IT är det som stöttar, kulturen är det som gör att det händer.

Ofta har man enklare verktyg att samarbeta med privat än vad man har på jobbet.

Man borde ju ha bättre verktyg på jobbet.

Har man inte rätt verktyg internt riskerar man att nya unga medarbetare på eget initiativ för att kunna samarbeta till exempel lägger upp affärshemligheter på Google Docs.

Bra verktyg:

Sociala bokmärken/taggar på Delicious kopplas till intranätet. Finns det även informell information om sina kollegor så blir det lite lättare att gå in på ett möte med dem när man vet lite mer om deras privata liv.

Det blir socialt först när folk interagerar på intranätet, använder varandras material och kommenterar, diskuterar.

IBMs statistik visar också att intranätet verkligen används. 515 000 profiler, 1800 communities, 25000 wikis

700000 dollar sparats in på resor.

På IBM är det möjligen relativt enkelt att få igång ett socialt intranät eftersom det är ett nördigt företag. Många som är intresserade av teknik. Det är dock viktigt att det börjar underifrån och får växa organiskt. Om IT-avdelningarna som är rädda om säkerheten behöver vi argument som säger att det inte nödvändigtvis är mindre säkert än att ha samarbeten på nätet.

Det handlar om vilken kultur vi har på företaget. Att fånga in kärnkompetensen på företaget. Bra att göra ett test och alliera sig med andra som också tycker det låter som en bra idé.

Relaterade inlägg:

Fritt flöde leder till varför jag älskar teater

Posted in Bara Mona, Jobbet, Mamma Mona, Teater, Teaterpiraterna, teater på nätet | View Comments

Vissa dagar bara har man inga tankar som måste skrivas ner men man känner ändå för att skriva. Man sätter sig med fingerspetsarna på tangentbordet och låter orden komma ut ändå. Så får man se var det landar. Man är jag och idag är en sådan dag. Det finns ingen plan, bara en önskan om att få göra sig hörd.

Det har varit en fin dag. Barnen till dagis med bilen – det regnade. Och jag avskyr regn. Bilen ställde jag vid tunnelbanan och det var nu, exakt nu jag kom på att den står kvar där. Skit också. Ja, ja, bara den står kvar i morgon bitti så löser väl det sig.

Att ta sig till Nybroplan är ett vardagsäventyr nu när blå linjen är kapad av byggterrorister. Det finns en hel drös med alternativa resvägar och SLs reseplanerare i iPhonen får tipsa om den snabbaste just för tillfället f. Jättespännande, jag vet liksom aldrig innan vilken väg jag ska ta. Ultimat. Finns det något värre än att starta varje dag på exakt samma sätt jämt?

Till det väsentliga. Jobbet. Mitt fantastiska jobb. Jag kliver in i den här sagovärlden som ändå är verklig. Med riktigt riktiga människor. Där jag känner mig helt hemma fast det är så främmande. Jag har hunnit med att Read the rest of this entry »

Relaterade inlägg:

Videos, Slideshows and Podcasts by Cincopa Wordpress Plugin