Tag Archives: Momo eller kampen om tiden

Vissa dagar bara har man inga tankar som måste skrivas ner men man känner ändå för att skriva. Man sätter sig med fingerspetsarna på tangentbordet och låter orden komma ut ändå. Så får man se var det landar. Man är jag och idag är en sådan dag. Det finns ingen plan, bara en önskan om att få göra sig hörd.

Det har varit en fin dag. Barnen till dagis med bilen – det regnade. Och jag avskyr regn. Bilen ställde jag vid tunnelbanan och det var nu, exakt nu jag kom på att den står kvar där. Skit också. Ja, ja, bara den står kvar i morgon bitti så löser väl det sig.

Att ta sig till Nybroplan är ett vardagsäventyr nu när blå linjen är kapad av byggterrorister. Det finns en hel drös med alternativa resvägar och SLs reseplanerare i iPhonen får tipsa om den snabbaste just nu. Jättespännande, jag vet liksom aldrig innan vilken väg jag ska ta. Ultimat. Finns det något värre än att starta varje dag på exakt samma sätt jämt?

Till det väsentliga. Jobbet. Mitt fantastiska jobb. Jag kliver in i den här sagovärlden som ändå är verklig. Med riktigt riktiga människor. Där jag känner mig helt hemma fast det är så främmande. Jag har hunnit med att Read more »