I huvudet på Mona Wallin

Sök – att hitta rätt information på Internet

Första filmen i serien internetkunskap för skolelever och lärare. En bra guide genom några olika söktjänster.

Relaterade inlägg:

• Shit, jag har glömt när de slogs i Lützen
• Lägger mig platt och erkänner –
• Det är “jättekul med barn”
• Web 2.0 lösningen för scenkonstnärerna
• Inse hur små vi är

Det är knappt man vågar fråga. Men det är en grej jag verkligen inte fattar. Och nu struntar jag i om jag gör bort mig helt och avslöjar att jag är helt bakom flötet. Samtidigt, jag är en rookie och vill verkligen förstå. Därför är jag beredd att blotta min okunskap i detta ämne.

Jo, det gäller det här med fildelning, mediehusens framtid, författares, journalisters och musikers rätt till ersättning för sitt jobb. Trots tusentals inlägg och böcker på ämnet lyckas jag inte fatta. Åsikterna går isär, det är de som vill ha det som det alltid varit mot de som tycker att allt ska vara fritt och däremellan är de som försöker hitta en gyllene medelväg, så långt är jag med.

Jag är också med på att musiker och författare troligtvis inte kommer ha några problem. Jag är övertygad om att den gratisreklam som viral spridning av verk innebär kommer att väga upp för eventuell förlorad inkomst. Däremot blir jag orolig för journalistkåren när man säger att ingen vill betala för en nyhet. Vi har egentligen aldrig betalat för nyheten utan för distributionen. Och det är här det slår slint i mitt huvud.

Jag hade aldrig betalat ett öre för att någon stackare skulle åka ut mitt i natten i midvinterkyla för att lämna en tidning utan innehåll i min brevlåda. Jag har heller aldrig tänkt “Åh vad bra att Seven Eleven har tidningsställ, vad fint att det står tidningar i det också” och därefter betalat för tidningens placering och gått därifrån. Självklart är det innehållet jag vill åt. Självklart är det innehållet jag betalar för.

Lika självklart är det också för mig att jag får alla mina nyheter gratis idag på internet. Och mycket av det jag läser på nätet kommer från samma källa som tidigare hittades på Seven Eleven eller i brevlådan. Annat kommer direkt från källan, eller via dess PR-byrå. Och jag älskar det. Så klart. Det är gratis, det smakar gott och jag kan diskutera det jag läser med andra. Toppen. MEN:

Istället för att gå in i något resonemang runt det här (det är redan gjort alltför många gånger av tusen gånger skarpare hjärnor än min) tänker jag mig ett scenario.

I morgon bitti skvalar musik från radion, tidningen kommer inte och istället Read the rest of this entry »

Relaterade inlägg:

• Internetskola avsnitt 1
• Web 2.0 lösningen för scenkonstnärerna
• Inse hur små vi är
• Fattar inte skadegörelse IRL heller
• Det är svårare att välja bort rädslan när man inte vet vad man har att vara rädd för

Det är på gång. Flera kulturorganisationer har vaknat till och ser möjligheterna. Jag hoppas att detta sprider sig eftersom internet ger enorma möjligheter till samarbeten, idéutbyte, mervärde för publiken, möjlighet att profilera sig själv, möjlighet att lyssna på publiken och inte minst debatt.

Innan alla drog på semester träffade jag två personer som jag fått kontakt med på internet som tänker i samma banor som jag vad gäller kultur och internet.

Den ena var Henrik som har startat Pulppuppets – dockteatern (som jag skrivit om förut – här bland annat,) som har premiär på Dramalabbet den 6 mars och som står i startgroparna för att sätta igång ett gemensamt manusskrivande. Han berättade att det finns några killar i Norrland som är på gång att bygga ett community för kreativt skapande. En plats där man kan utbyta idéer och fokusera på skapande. En strålande idé.

Den andra personen jag träffade i somras var Elisabet Widlund, en fd producent som plockat godbitarna ur producentjobbet och startat en konsultverksamhet med inriktning på affärsutveckling, finansiering och PR för scenkonstnärer.

Att det går bra för henne är roligt för det betyder också att kulturorganisationer vill utvecklas, inte bara på det konstnärliga planet.  Även om det finns ett motstånd mot webben och i synnerhet web 2.0 bland kulturarbetare så har man ändå börjat förstå att de måste börja tänka i dem banorna. Med tanke på alla möjligheter så hoppas jag att de ska gå steget längre och vilja använda tekniken för att utvecklas i sitt konstnärliga arbete och förbättra sina förutsättningar.

För ett år sedan startade Elisabet sin blogg “Konsten och kulturen”. Som en sann projektledare utvärderar hon sitt bloggande i bloggen. Eftersom jag tjatar på om att kulturdebatten borde föras på webben lyfter jag fram Elisabets erfarenheter av detta under året. Men jag rekommenderar att läsa hela inlägget.

“Under hösten ökade antalet läsare från enbart de närmast sörjande till stadiga 70 unika besökare om dagen. Det låter verkligen inte mycket för världen, men jag törs ändå säga att bloggen fått ett bra genomslag med tanke på dess mycket smala ämne.

Under dagarna kring utredningen ökade besöken med 1000% till 700 unika om dagen. Jag livebloggade framför regeringens webbsändning och var under en halv dag den enda helt uppdaterade källan. Hurra för internet!

Andra all time high i besöksstatistiken var när Madeleine Sjöstedt föreslog att Operan och Dramaten skulle slås ihop. Mitt blogginlägg den gången hade absolut mest kommentarer dittills. Bloginlägget därefter, som hette Till Operans försvar, är det som läst av flest anställda på Kungliga Operan. Även debatten kring Konstfack spillde över läsare hit, trots att jag egentligen bara försökte nyansera det hela.”

Intressant! Någon uttalar sig om kulturpolitiken ökar antalet besökare med 1000%. Branschen är redo för fler nätverkande aktörer.

Relaterade inlägg:

• 2010 – året då man måste göra rätt
• Teatermystik och sociala webben
• Att levandeförklara teatern
• Det är svårare att välja bort rädslan när man inte vet vad man har att vara rädd för
• Teatrar behöver bli bättre på sökmotoroptimering

Visst, jag drack vin för första gången på väldigt länge till middag efter en dag på stranden. Kanske borde man hålla sig offline då, men strunt i det. Tog mig igenom mina feeds och hittade några saker som känns värda att kommentera. Börjar fundera på om jag ska döpa min blogg till “jag fattar ingenting”. Det en ganska obegriplig värld vi lever i.

• Timbro vill utesluta kultur och fritid ur kommunernas budgetar. Mig veterligen är det bara kommunerna som har budgetar för det vilket betyder att de tycker att kultur och fritid inte har med välfärd att göra?

• Hur reaktionen mot Apolivareklamen kunnat bli så stark övergår mitt förstånd om det inte var en del av kampanjen (vilket jag börjar misstänka starkt). Jag säger som kontaktmannen:
  “Visst, filmen är väl kanske inte det mest revolutionerande som någonsin skapats. Men väl något udda, smakfullt och imponerande fåordigt för att handla om hygienprodukter. Ovanligt bra och eoner ifrån tyskamerikanskt träck för längre ögonfransar och glansigare hår.”

• Kanske är det här ett bevis på att det finns behov av att förändra kosmetika- och modereklamen? Allas vår Deeped har allt grävt fram några riktiga guldkorn och jag tänker att de måste skoja! Men det är nog tyvärr inte så, det här kanske bara är ett skrap på ytan. Jag skrattade högt, men skrattet fastnade i halsen efter ett tag.Nyligen träffade jag två av de underbara tjejer jag haft den äran att lära känna genom mitt jobb som lärare. Efter att jag med tårar i ögonen vinkat av dem och deras klasskompisar på skolgården en sommardag för tre år sedan har de hunnit avsluta sina gymnasiestudier på samma skola som en annan berömd modebloggerska vilket oundvikligen blev ett av våra samtalsämnen.
  Modebloggerskan brukar hävda att hon fick MVG i alla ämnen och hon framställs även av andra som otroligt smart bakom den blonda fasaden. Hon kanske är det också, men dessa två ovanligt smarta människor har de inte märkt något av det under deras tre år under samma tak. Intressant tycker jag. Men något måste man väl ha innanför pannbenet om man har lyckats få 150 personer tillräckligt engagerade för att  kommentera följande inlägg:
  “7 Aug, 2009 @ 15:01 150 kommentarer
  Morgonpromenad
  God morgon!
  Tänkte passa på att ta en morgonpromenad när jag ändå ska ner mot Stureplan för att gå på en ansiktsbehandling hos Medical Skincare och sen tillbaks. Har ett lunchmöte idag angående klädkollektionen innan Nils och jag tar tåget ner till Vagnhärad för att åka till mina föräldrars lantställe i Trosa över helgen, blir skönt! Hörs snart.”

• Dessutom verkar det som att vissa Google, Yahoo, Twitter och Facebook blev offer för konflikter mellan Ryssland och Georgien. Någon skulle visst tystas ner.

Tror att fler skulle gynnas av att göra som Fuglesang. Åk upp i rymden, titta ner på jorden och inse hur små vi är. Utgå ifrån det och sen kan vi prata om meningen med livet.

Relaterade inlägg:

• Fattar inte skadegörelse IRL heller
• Ett fräscht nyvaknande
• Internetskola avsnitt 1
• Lägger mig platt och erkänner –
• Web 2.0 lösningen för scenkonstnärerna

Idag har jag lärt mig något nytt – Distributed Denial of Service betyder attack mot populär sajt med många anhängare med syfte att få sajten att gå ner.

Twitter har legat nere idag. Det var alltså därför jag inte kunde posta helt plötsligt. Jag trodde det var för att jag var på väg ut och hade lite bråttom…

Enligt vad jag förstår har terroristerna inte Read the rest of this entry »

Relaterade inlägg:

• Härligt med nytändning
• Knäpper upp skjortan försiktigt
• Inse hur små vi är
• Riksstämma med nya jobbet
• Jag vill gifta mig med Internet

Ligger lite efter i mitt sommar-lyssnande. Idag först berikades jag av Lasse Bergs prat som handlade om det jag alltid tänkt; att mänskligheten aldrig borde ha lämnat Afrika. För det var i och med lämnandet som alla våra problem började.

Bland annat talar han om det jag också tror på – att människan egentligen är en kärleksfull art och att krig inte finns naturligt i vår ursprungliga genetiska kod.

Samtidigt läser jag om rädslan för Google. För mig började den läsningen hos Andreas Ekström som fick den stora äran att prata om detta i en ganska len och enkelriktad diskussion i Go’morron Sverige i morse.

Diskussionen handlar om huruvida vi borde vara rädda för Google som på tio år växt snabbt och under tiden hunnit samla på sig enorma mängder data. Google är otydliga när det kommer till frågan om vad de tänkt göra med all information. Dessutom har det sedan en tid tillbaka börjat bli oumbärligt att synas på Google. “Syns man inte på Google så finns man inte ” är ett vanligt uttryck. Oron bygger på frågan “vad händer om google helt plötsligt bestämmer sig för att missbruka sin makt eller säljs till alternativt kapas av ett mindre välmenande företag?”.

Google bidrar med sin katalogisering av världens information till ett mer demokratiskt jordklot. Google tillhandahåller med en öppen inställning grymma internetverktyg gratis. Det sägs att Google är en av de bästa arbetsplatser man kan jobba på och att 20% av de anställdas tid ska användas till forskningsprojekt som man tycker är roliga och att deras policy är “don´t be evil”.

Allt detta klingar fint i mina öron, därför blir jag besviken när Read the rest of this entry »

Relaterade inlägg:

• Web 2.0 lösningen för scenkonstnärerna
• Teatrar behöver bli bättre på sökmotoroptimering
• Bara två veckor till, s n ä l l a!
• Sol och underbar värme
• Internetskola avsnitt 1

I går svischade jag förbi något blogginlägg som handlade om att vi inte skulle klara att analysera saker och ting på grund av att vi inte lägger saker och ting på minnet nu när i princip all information finns tillgänglig i telefonen eller datorn.

“Suck” tänkte jag och klickade mig vidare. Glömde sedan bort var jag läst det. Men när jag slog upp DN i morse fanns det där igen (ja, jag läser faktiskt papperstidningen också, jag sa ju att jag är en digital immigrant).

Det blir svårare att motviera utantillkunskap som geografiska namn och årtal och därför blir vi mer lättlurade eftersom vi tappar våra utantillkunskaper, hävdar Life Magazine via Johannes Åman.Vidare förklaras att det krävs faktakunskaper för att göra intelligenta sökningar och för att bedöma det som kommer ut av dem.

Det verkar som om man är rädd för att skolan ska ta till sig och börja arbeta med internet som informationskälla. Mitt antagande bygger på att artikeln syftar på ungdomar eftersom vi som redan är vuxna haft den förträffliga turen att hinna tillförskaffa oss goda allmänkunskaper genom hederliga böcker. Vi som redan är vuxna har fått lära oss alla årtal och geografiska namn genom tabeller och blindkartor. Tur det! Jag är jättestolt över att minnas år 1066, verkligen. Jag vet inte hur ofta jag kunnat Read the rest of this entry »

Relaterade inlägg:

• Internetskola avsnitt 1
• Lägger mig platt och erkänner –
• Det är “jättekul med barn”
• Web 2.0 lösningen för scenkonstnärerna
• Inse hur små vi är

Någonstans måste man ju börja. Mitt uppdrag att ta reda på allt om teatrar och deras kommunikation är stort och jag har ingen projektplan. Jag tänkte prova mig fram, och varför inte börja med att göra en sökning på ordet “teater” och se vad vi får ut av det? Read the rest of this entry »

Relaterade inlägg:

• Galapremiär och läsning
• Web 2.0 lösningen för scenkonstnärerna
• Teaterpiraternas Momo är en succé
• Det är svårare att välja bort rädslan när man inte vet vad man har att vara rädd för
• Två ljuva timblommor – Teater Stockholm

Kungligt Dramatiska Dockteatern | Home acting is killing theatre.

Här har vi ett exempel på kreativa människor som tänker nytt. De sätter upp en dockteaterföreställning för vuxna och har långt gående planer på hur de ska få publiken att själva vara med och skriva manus.

Ta en titt och stay tuned. Det kommer att braka loss i Read the rest of this entry »

Relaterade inlägg:

• Web 2.0 lösningen för scenkonstnärerna
• Teatrar behöver bli bättre på sökmotoroptimering
• Folk vill gå på teater och bryr sig inte om annonser
• Internetskola avsnitt 1
• 2010 – året då man måste göra rätt

Att starta en wordpressblogg/sajt är busenkelt säger alla. Jag tycker väl inte att det är helt busenkelt. Som nybörjare är det allt en del att sätta sig in i. Som att kolla upp webbhotell, beställa domännamn, fatta hur domänerna fungerar, fatta vad php och MySQL är.

Dessutom är det en sjuhelsikes massa olika ställen att Read the rest of this entry »

Relaterade inlägg:

• Inse hur små vi är
• Jag vill gifta mig med Internet
• Temat
• Internetskola avsnitt 1
• Lägger mig platt och erkänner –